En sjukdom yttrar sig ibland med få tecken, symtom, men det inträffar inte så sällan att man möter människor som har flertalet av de symtom som räknas upp vid sjukdomen nedan:
-nedsatt kreativitet
-yrsel, ostadighetskänsla, tinnitus (öronsus),
begränsad hörseluppfattning
-obehaglig psykisk trötthetskänsla
-dåligt humör, lättirriterad, rastlöshet
och otålighet
-glömska och koncentrationssvårigheter, inlärningssvårigheter
-dåligt självförtroende, oro för
att misslyckas
-nedstämdhet, pessimism, negativa tankar
-orolig sömn (vaknar outsövd, trött under
dagen)
-svårigheter att komma till ro och slappna av
-tendens att dra förhastade slutsatser, överskattning
av problem
-aptitlöshet, dras till starka smaker, godisbegär
-magkatarr och matstrupskatarr
-tarmkatarr (magknip och diarré)
-spända , trötta och ömma muskler
-värk runt leder
-fysiskt lättuttröttad, dålig ork
-värk nacke, axlar, rygg, bröstkorg, armbågar
-huvudvärk (både spänningsvärk och
migrän)
-spänd, knarrig röst
-sväljningssvårigheter, muntorrhet, klumpkänsla
i halsen
-oroligt hjärta (störningar av hjärtrytmen)
-högt blodtryck / labilt blodtryck
-påskyndad åderförkalkning, t ex hjärtinfarkt
-omotiverad rodnad och / eller blekhet (ofta om vart
annat)
-kalla händer och fötter
-mörka "påsar" under ögonen, svullnadskänsla
i händer och fötter
-domningar och stickningar i armar och ben
-trötthet i ögonen, dimsyn, tunnelseende, begränsad
synuppfattning
-ljud och ljuskänslighet
-orolig urinblåsa, sängvätning, täta
urinträngningar
-sexuell lustlöshet
-svettningar (fr a arm- och handsvett)
-irriterad hud, (ibland t o m eksem), glanslöst
och risigt hår
-nässelutslag, hösnuva, astma
-nedsatt immunförsvar (återkommande infektioner)
Vad är detta för sjukdom? Fundera ett tag innan
Du rullar vidare!
Den vanligaste negativa sjukdomsfaktorn när det gäller arbetslivet är inte längre tunga lyft, skadliga arbetsställningar och "traditionella" arbetsmiljörisker utan Stress. Stressreaktionerna är vanliga men många människor förstår inte hur stressen drabbar kroppen och det leder till mera stress och "onda cirklar".
De flesta sjukdomar påverkar stressreaktionerna. Både indirekt genom att de påverkar nervsystemet och leder till ökad känslighet för stress: Bristtillstånd, förgiftningar och depression för att nämna några leder till en ökad känslighet i nervsystemet. Direkt även genom oro för sjukdomen och det hot den innebär för liv och hälsa.
Även när sjukdomsorsaken har avlägsnats finns ofta stressreaktionen kvar och man behöver tid och gärna också hjälp genom stresskontrollerande behandlingar och tekniker för att fortare komma tillbaka till hälsa.
Eftersom stressreaktionerna är så dåligt kända kan det hända att icke seriösa terapeuter framhåller stressreaktionerna och hävdar att det är typiske för någon sjukdom, vi kan kalla den "Spunk". Han visar en lista på symtom som kan uppstå vid spunk och den liknar ofta den som finns under tabell 1.
Om spunk: Vanliga symtom är huvudvärk, magont,
hudutslag, sömnsvårigheter och domingar och stickningar i armar
och ben. Terapeuten har kanske gått en spunk-kurs och tycker att
mycket stämmer från utbildningen. När patienten kommer
och söker för dessa symtom frågar terapeuten om han även
lider av värk nacke, axlar, rygg, bröstkorg, armbågar (se
tabell 1). Detta stämmer då ofta och diagnosen blir: Spunk.
Spunkbehandlingen utförs ofta med en metod eller apparat. Vi kan kalla
den "Botatron". Behandlingen kostar 2000kr i timmen och terapeuten tror
på behandlingen. Patienten känner sig bättre efter behandlingen
som har en stresslösande effekt det blir en mycket dyr form av stresshanteringsprogram
med stor risk för återfall eftersom problemen oftast finns kvar
och stressreaktionerna återkommer. Den som tjänar mest på
detta är uppfinnaren av Botatronen och den som säljer spunkkursen.
Lika illa kan det gå för patienten
som går till den kortsynte läkaren. Läkaren noterar flera
symtom och i värsta fall skrivs det ut en lång lista på
mediciner som dämpar ett symtom i taget.
Depressionsmedel mot nedstämdheten vid stress.
Sömnmedel mot sömnsvårigheterna.
(leder till sämre sömnkvalitet och ökad känslighet
för stress)
Syradämpande medel mot magbesvären (påverkar
näringsupptaget och matsmältningen med negativ effekt på
stressen).
Smärtstillande medel mot muskelvärken.
Blodtrycksmedicin mot det höga blodtrycket. (ger en hel del biverkningar
som ge stress i sig, t.ex. mardrömmar som biverkan).
Allergimedel och antibiotika mot det förändrade
immunsystemet.
Grundorsaken till stressen bryr man sig inte om eller
hinner inte med (det tar 10 minuter att skriva ut ett recept men 45 minuter
att göra en stressanalys och lägga upp ett handlingsprogram.
Patienten får dock omedelbar symtomlindring och blir tillfälligt
nöjd. Den som tjänar mest på detta är uppfinnaren
av medicinerna som det ofta finns ett patent på och läkaren
som får betalt per patientbesök.
STRESS | Fyll i själv här | Elöverkänslighet | Amalgamskada | ||
trötthetskänsla | trötthet | trötthet | |||
lättirriterad | |||||
rastlöshet | |||||
glömska | förvirring, | ||||
oro | folkskygghet, | ||||
nedstämdhet | nedstämdhet | snabbt pendlande
känslostämningar |
|||
orolig sömn | |||||
svårigheter att komma till ro och slappna av | |||||
överskattning av problem | |||||
aptitlöshet | |||||
magkatarr | svullen buk | ||||
tarmkatarr | tarmproblem | ||||
ömma muskler | |||||
värk runt leder | hugg över revbenen | ||||
lättuttröttad | |||||
värk | |||||
huvudvärk | huvudvärk | huvudvärk | |||
yrsel | yrsel | ||||
knarrig röst | |||||
sväljningssvårigheter, muntorrhet, klumpkänsla i halsen | |||||
oroligt hjärta | |||||
högt blodtryck | |||||
åderförkalkning | |||||
rodnad | rödflammighet | ||||
kalla händer och fötter | |||||
mörka "påsar" under ögonen, svullnadskänsla i händer och fötter | |||||
domingar | |||||
dimsyn | dimmighet | ||||
ljud och ljuskänslighet | |||||
urinträngningar | starkt ökande urinmängder och
törstighet |
||||
sexuell lustlöshet | hormonbesvär | ||||
svettningar | |||||
irriterad hud och risigt hår | stickningar, klåda | ||||
nässelutslag, hösnuva, astma | |||||
nedsatt immunförsvar | bihåleinflammation eller influensa | ||||
blåsvarta inlagringar i
tandköttet |
|||||
Dr Karl-Otto Aly skriver i boken "Tallmogårdens
väg till hälsa", Hälsokostrådets förlag, sid
218-219 och den moderna stressen:
![]() |
Stress
Stress är ett ord på modet. Många använder det ofta utan att egentligen förstå vad det betyder och många skyller alla sina misslyckanden och problem på stress. Underförstått: Stress kan man inte göra något åt, det är ett tidens gissel, och någon förändring år inte påtänkt. Vad är då stress? Stress är en process eller ett reaktionsmönster på olika påfrestningar och belastningar som organismen utsätts för. I människosläktets gryning var detta reaktionssätt en förutsättning för överlevnad. Vid stressreaktionen utsöndras s k stresshormoner som mobiliserar extra kraftreserver (socker, fett), ökar blodtryck och andning, gör att matsmältningen avstannar, att uppmärksamheten skärps och hjärtat slår fortare. Allt för att man skall kunna bemästra en hotande fara, kämpa eller fly. Detta sätt att reagera på faror har vi bibehållit ända sedan det utvecklades för miljoner år sedan, men miljön har förändrats snabbt, speciellt under de senaste hundra åren och vi har under denna mycket korta tid inte hunnit utveckla mera ändamålsenliga reaktionsmönster än de urgamla som framför allt gick ut på att i en farosituation utveckla fysisk styrka. Än idag reagerar vi på olika påfrestningar på samma sätt som i forntiden med en mobilisering av kraftreserver, men dessa har vi idag mera sällan behov av t ex när stressreaktionen utlöses av en gnällig chef eller make, av en uppgift som överstiger våra förutsättningar, av en blixtsnabbt uppkommen farlig trafiksituation eller bara av en situation som påminner om en tidigare upplevd fara, Många stressutlösande faktorer - stressorer - kan utlösa den primitiva stressreaktionen som i dagens samhälle endast sällan år särskilt ändamålsenlig. Istället kan de ofta mobiliserade kraftreserverna framkalla diverse s k psykosomatiska sjukdomar som högt blodtryck, höga blodfettshalter, infarkt, magsår o d. Ett visst mått av påfrestningar behöver vi alla för att utvecklas och träna våra krafter och det åstadkommer en hälsosam stress. Men när belastningarna kontinuerligt överstiger vår förmåga att klara av dem, talar man om skadlig stress eller distress. För att inte bli offer för den skadliga stressen måste vi gå olika vägar och välja olika metoder för att minska stressen eller lära oss att anpassa oss till den. Vi kan försöka att minska de stressframkallande faktorerna, t ex genom att påverka vår arbetsmiljö i positiv riktning, ev byta arbete eller skaffa oss utbildning och större kompetens att klara av ett svårt arbete som stressar oss så länge vi inte är kapabla att klara av det. Vi kan påverka vår familjesituation t ex genom familjeterapi eller förändra den på annat sätt. Vi kan också lära oss någon avslappningsmetod för att lättare och bättre kunna hantera stressen. Autogen träning är en användbar metod liksom andra avslappningsmetoder och meditation. Även regelbunden motion är avstressande. En fullvärdig kost enligt hälsohemmens principer ökar sannolikt också vår stresstoleransförmåga. Stressbegreppets fader, den österrikisk-kanadensiske läkaren Hans Selye, kunde vid sina tidigaste undersökningar framkalla stresskador endast hos icke optimalt uppfödda försöksdjur. Psykoterapi kan behövas för att öka självkänslan och självtilliten samt förbättra förmågan att kontrollera och hantera stressen. Vi kan förändra oss själva och våra attityder till stress. Den svage, pessimisten, ser i varje svårighet ett oöverstigligt hinder. Den starke, optimisten, ser i varje svårighet en utmaning och en uppmaning att besegra hindret. Några råd
för att avhjälpa skadlig stress
hur vi tar det som gäller. Naturmedel En viss hjälp - utöver allmänt sunda levnadsvanor - kan man vid stresshanteringen ha av stressreducerande s k adaptogener som t ex Ginseng, Rysk Rot och Schizandra/Schizandril. |
Denna sida updateras inte längre och har fått en bättre adress under