Den vanliga sjukdomen tips v 35 vid Nya Tallmogården Spa & Livskvalitetcenter
Denna sida updateras inte längre och har fått en bättre adress under
http://www.helhetsdoktorn.nu : Helhetsdoktorn .nu

En sjukdom yttrar sig ibland med få tecken, symtom, men det inträffar inte så sällan att man möter människor som har flertalet av de symtom som räknas upp vid sjukdomen nedan:

|
|
|
|
|
|


Dessa reaktioner är från en lista över kroppens reaktioner vid långvarig negativ Stress. Stress har lätt en negativ klang men det är egentligen en naturlig del av livet och kroppens funktioner. Som så mycket annat med hälsan gäller regeln "Lagom är bäst" även här. I vår moderna tid skördar vi "Frukterna av kunskapens träd på gott och ont" till priset av att vi har förlorat ett naturligt liv i balans med naturen och omgivningen.

Den vanligaste negativa sjukdomsfaktorn när det gäller arbetslivet är inte längre tunga lyft, skadliga arbetsställningar och "traditionella" arbetsmiljörisker utan Stress. Stressreaktionerna är vanliga men många människor förstår inte hur stressen drabbar kroppen och det leder till mera stress och "onda cirklar".

De flesta sjukdomar påverkar stressreaktionerna. Både indirekt genom att de påverkar nervsystemet och leder till ökad känslighet för stress: Bristtillstånd, förgiftningar och depression för att nämna några leder till en ökad känslighet i nervsystemet.  Direkt även genom oro för sjukdomen och det hot den innebär för liv och hälsa.

Även när sjukdomsorsaken har avlägsnats finns ofta stressreaktionen kvar och man behöver tid och gärna också hjälp genom stresskontrollerande behandlingar och tekniker för att fortare komma tillbaka till hälsa.

Eftersom stressreaktionerna är så dåligt kända kan det hända att icke seriösa terapeuter framhåller stressreaktionerna och hävdar att det är typiske för någon sjukdom, vi kan kalla den "Spunk". Han visar en lista på symtom som kan uppstå vid spunk och den liknar ofta den som finns under tabell 1.

Om spunk: Vanliga symtom är huvudvärk, magont, hudutslag, sömnsvårigheter och domingar och stickningar i armar och ben. Terapeuten har kanske gått en spunk-kurs och tycker att mycket stämmer från utbildningen. När patienten kommer och söker för dessa symtom frågar terapeuten om han även lider av värk nacke, axlar, rygg, bröstkorg, armbågar (se tabell 1). Detta stämmer då ofta och diagnosen blir: Spunk. Spunkbehandlingen utförs ofta med en metod eller apparat. Vi kan kalla den "Botatron". Behandlingen kostar 2000kr i timmen och terapeuten tror på behandlingen. Patienten känner sig bättre efter behandlingen som har en stresslösande effekt det blir en mycket dyr form av stresshanteringsprogram med stor risk för återfall eftersom problemen oftast finns kvar och stressreaktionerna återkommer. Den som tjänar mest på detta är uppfinnaren av Botatronen och den som säljer spunkkursen. 


Lika illa kan det gå för patienten som går till den kortsynte läkaren. Läkaren noterar flera symtom och i värsta fall skrivs det ut en lång lista på mediciner som dämpar ett symtom i taget.

Depressionsmedel mot nedstämdheten vid stress.
Sömnmedel mot sömnsvårigheterna. (leder till sämre sömnkvalitet och ökad känslighet för stress)
Syradämpande medel mot magbesvären (påverkar näringsupptaget och matsmältningen med negativ effekt på stressen).
Smärtstillande medel mot muskelvärken. Blodtrycksmedicin mot det höga blodtrycket. (ger en hel del biverkningar som ge stress i sig, t.ex. mardrömmar som biverkan).
Allergimedel och antibiotika mot det förändrade immunsystemet.
Grundorsaken till stressen bryr man sig inte om eller hinner inte med (det tar 10 minuter att skriva ut ett recept men 45 minuter att göra en stressanalys och lägga upp ett handlingsprogram. Patienten får dock omedelbar symtomlindring och blir tillfälligt nöjd. Den som tjänar mest på detta är uppfinnaren av medicinerna som det ofta finns ett patent på och läkaren som får betalt per patientbesök. 



För att Du ska kunna göra en analys själv om det kan föreligga ett stort inslag av stressreaktioner i den sjukdomsbild som Du har finns här tabell 1 i kompakt form. De symtom som är gemensamma markeras med ett kryss. Det finns ofta en del symtom som är mera typiska för sjukdomen och återstår ( de är Patognomona). Att en sjukdom saknar patognomona symtom har inget att göra med att det skulle vara fråga om inbillning eller overkliga symtom. Stressreaktionerna har heller inget med inbillning att göra och förändringarna som
uppstår i kroppen är mätbara.
 
STRESS Fyll i själv här Elöverkänslighet Amalgamskada
trötthetskänsla    trötthet trötthet 
lättirriterad 
rastlöshet
glömska     förvirring,
oro     folkskygghet,
nedstämdhet   nedstämdhet snabbt pendlande 
känslostämningar
orolig sömn 
svårigheter att komma till ro och slappna av 
överskattning av problem 
aptitlöshet
magkatarr      svullen buk
tarmkatarr     tarmproblem
ömma muskler 
värk runt leder      hugg över revbenen
lättuttröttad
värk 
huvudvärk   huvudvärk huvudvärk
yrsel   yrsel
knarrig röst
sväljningssvårigheter, muntorrhet, klumpkänsla i halsen 
oroligt hjärta
högt blodtryck 
åderförkalkning
rodnad   rödflammighet
kalla händer och fötter 
mörka "påsar" under ögonen, svullnadskänsla i händer och fötter 
domingar 
dimsyn      dimmighet
ljud och ljuskänslighet
urinträngningar      starkt ökande urinmängder och 
törstighet 
sexuell lustlöshet     hormonbesvär
svettningar
irriterad hud och risigt hår   stickningar, klåda
nässelutslag, hösnuva, astma
nedsatt immunförsvar      bihåleinflammation eller influensa
    blåsvarta inlagringar i 
tandköttet 

 

Dr Karl-Otto Aly skriver i boken "Tallmogårdens väg till hälsa", Hälsokostrådets förlag, sid 218-219 och den moderna stressen:
 
Stress 

Stress är ett ord på modet. Många använder det ofta utan att egentligen förstå vad det betyder och många skyller alla sina misslyckanden och problem på stress. Underförstått: Stress kan man inte göra något åt, det är ett tidens gissel, och någon förändring år inte påtänkt. 

  Vad är då stress? Stress är en process eller ett reaktionsmönster på olika påfrestningar och belastningar som organismen utsätts för. I människosläktets gryning var detta reaktionssätt en förutsättning för överlevnad. Vid stressreaktionen utsöndras s k stresshormoner som mobiliserar extra kraftreserver (socker, fett), ökar blodtryck och andning, gör att matsmältningen avstannar, att uppmärksamheten skärps och hjärtat slår fortare. Allt för att man skall kunna bemästra en hotande fara, kämpa eller fly. 

  Detta sätt att reagera på faror har vi bibehållit ända sedan det utvecklades för miljoner år sedan, men miljön har förändrats snabbt, speciellt under de senaste hundra åren och vi har under denna mycket korta tid inte hunnit utveckla mera ändamålsenliga reaktionsmönster än de urgamla som framför allt gick ut på att i en farosituation utveckla fysisk styrka. Än idag reagerar vi på olika påfrestningar på samma sätt som i forntiden med en mobilisering av kraftreserver, men dessa har vi idag mera sällan behov av t ex när stressreaktionen utlöses av en gnällig chef eller make, av en uppgift som överstiger våra förutsättningar, av en blixtsnabbt uppkommen farlig trafiksituation eller bara av en situation som påminner om en tidigare upplevd fara, Många stressutlösande faktorer - stressorer - kan utlösa den primitiva stressreaktionen som i dagens samhälle endast sällan år särskilt ändamålsenlig. Istället kan de ofta mobiliserade kraftreserverna framkalla diverse s k psykosomatiska sjukdomar som högt blodtryck, höga blodfettshalter, infarkt, magsår o d. 

  Ett visst mått av påfrestningar behöver vi alla för att utvecklas och träna våra krafter och det åstadkommer en hälsosam stress. Men när belastningarna kontinuerligt överstiger vår förmåga att klara av dem, talar man om skadlig stress eller distress. För att inte bli offer för den skadliga stressen måste vi gå olika vägar och välja olika metoder för att minska stressen eller lära oss att anpassa oss till den. Vi kan försöka att minska de stressframkallande faktorerna, t ex genom att påverka vår arbetsmiljö i positiv riktning, ev byta arbete eller skaffa oss utbildning och större kompetens att klara av ett svårt arbete som stressar oss så länge vi inte är kapabla att klara av det. Vi kan påverka vår familjesituation t ex genom familjeterapi eller förändra den på annat sätt. 

  Vi kan också lära oss någon avslappningsmetod för att lättare och bättre kunna hantera stressen. Autogen träning är en användbar metod liksom andra avslappningsmetoder och meditation. Även regelbunden motion är avstressande. En fullvärdig kost enligt hälsohemmens principer ökar sannolikt också vår stresstoleransförmåga. Stressbegreppets fader, den österrikisk-kanadensiske läkaren Hans Selye, kunde vid sina tidigaste undersökningar framkalla stresskador endast hos icke optimalt uppfödda försöksdjur. 

Psykoterapi kan behövas för att öka självkänslan och självtilliten samt förbättra förmågan att kontrollera och hantera stressen. Vi kan förändra oss själva och våra attityder till stress. Den svage, pessimisten, ser i varje svårighet ett oöverstigligt hinder. Den starke, optimisten, ser i varje svårighet en utmaning och en uppmaning att besegra hindret. 

Några råd för att avhjälpa skadlig stress 
Den välkände stressforskaren professor Lennart Levi ger följande råd:

  • Lär känna dina reaktioner, (hjärtklappning, svettning etc) och utnyttja dem som signaler. Låt inte skrämma dig, de har ett budskap till dig som du måste lära dig att tolka.
  • Försök att ta reda på vad det är som framkallar de här reaktionerna. Modifiera eller avlägsna dig från dessa påfrestningar.
  • Slit inte ditt hår över småsaker.
  • Slit inte heller ditt hår över vad som kan hända t ex i övermorgon "Tänk om jag råkar ut för ..."
  • Dra inte på full gas för händelser som inte kräver det. Reagera "hårdhudat!" (Gasen i botten sliter ut "motorn" i förtid.)
  • Det finns alltid en annan lösning. Sök den!
  • Om du inte kan fly och inte kan kämpa - acceptera situationen!
  • Sök kompensation på andra områden.
  • Ge och ta emot mänskligt stöd. Genom att hjälpa en medmänniska hjälper man sig själv.
  • Ta reda på verkligheten. Slåss inte mot "fantomer". Var realistisk i din målsättning.
Försök att få kontroll över ditt eget liv. I svåra situationer - modifiera acceptera - kompensera. Det är inte hur vi har det utan
hur vi tar det som gäller.
Naturmedel
En viss hjälp - utöver allmänt sunda levnadsvanor - kan man vid stresshanteringen ha av stressreducerande s k adaptogener
som t ex Ginseng, Rysk Rot och Schizandra/Schizandril.

Denna sida updateras inte längre och har fått en bättre adress under

http://www.helhetsdoktorn.nu : Helhetsdoktorn .nu