Nyheter:
Konferenser
Inledning
Historik
Kan vi leva utan
mat en tid?
Lämpliga
tillstånd: (Indikationer)
Försiktighet
och förbud (kontraindikationer)
Fastans mekanismer
Olika fasteformer
Tider och tidpunkter
Vad händer
under faste perioden?
Svårigheter
och risker
Inledning av fastan
Brytande av fastan
Observanda
Vanliga mediciner
Fysisk aktivitet
Mental träning
TALLMOGÅRDENS
FASTEPROGRAM
FASTEREAKTIONER
TARMENS UTRENSNING
UNDER FASTAN
LÖSANDE DRYCKER
HUR MAN BRYTER FASTAN
PÅ TALLMOGÅRDEN
Typiska
reaktioner på råkost och fasta
Mjukfasta
- ett skonsamt alternativ till fasta
Tallmogårdens
mjukfasteprogram
Fastelänkar
|
Inledning
Denna
sida updateras inte längre och har fått en bättre adress
under
http://www.helhetsdoktorn.nu
: Helhetsdoktorn .nu
Att fasta innebär att man avstår från
vissa födoämnen som man normalt brukar inta. Vanligen intar man
endast fastedrycker men teknikerna skiljer sig bl. a. beroende på
om man fastar av kulturella skäl, religiösa skäl eller hälsoskäl.
Fasta i olika former har tillämpats sedan länge i många
kulturer men också som som en del av ett religiöst system eller
av hälsoskäl. Troligen har tidiga naturfolk upptäckt att
fasteperioder, (till att börja med ofrivilliga) förbättrade
flera olika sjukdomstillstånd på samma sätt som man utforskade
naturens örter och läkeväxter. Vid Tallmogården används
fastan ofta för att inleda en kostförändring och speciellt
då man önskar behandla med en sk eliminationsdiet där man
undviker födoämnen som man misstänker att det föreligger
en känslighet eller allergi för.
Våra förfäder utförde med stor sannolikhet
fastemarscher när de sökte efter nya matplatser. Man kan säga
att fastan är en del av människans naturliga diet:
Denna
sida updateras inte längre och har fått en bättre adress
under
http://www.helhetsdoktorn.nu
: Helhetsdoktorn .nu
Historik
En känd förespråkare för fastan
som ett led i ett hälsosamt leverne var Are Waerland på 1930-
och 40-talen. I Sverige är fasta numera en vanlig behandlingsmetod
på hälsohemmen både som förebyggande hälsovård
och vid behandling av sjukdomar.
Kan vi leva utan
mat en tid?
För att kunna överleva och för att våra
organ skall fungera, för att vi skall kunna röra oss, andas och
för att vårt hjärta skall kunna arbeta behöver vi
energi, även under fasta. Dessutom behöver vi vätska, mineraler
och vitaminer, som delvis finns lagrade i kroppen och delvis tilförs
förs med fastedryckerna. Vi tillför med fastedrycker även
lite energi, ca 200 kcal/ per dag, vilket är långt mindre än
vad vi normalt gör av med. Resten måste tas från kroppens
energireserver. En normalviktig person som är ca 170 cm lång
och väger 70 kg har (enligt Cahill m.fl. 1968) ca 10kg mobiliserbart
fett - motsvarande ca 93.000 kcal - ca 2,5 kg disponibelt protein, motsvarande
ca 10.000 kcal och ca 0,5 kg kolhydrater mot svarande ca 2.000 kcal. Totalt
har denna person således en energireserv på ca 105.000 kcal.
Vid en genomsnittsförbruk ning av ca 2.500 kcal per dag skulle således
energireserven för en normalviktig person räcka för 42 dagars
fasta. Då har det inte tagits hänsyn till den energi som tillförs
dagligen med fastedryckerna. Detta betyder att en person med normal kroppsvikt
har energireserver som räcker till ca 6 veckors fasta. Då personer
med normal vikt sällan fastar mer än 2 veckor finns det i regel
mycket goda säkerhets marginaler vid fasta. Många vetenskapliga
undersökningar har också visat att människan verkligen
mycket väl klarar att fasta en begränsad tid. Vi har uppenbarligen
en nedärvd, medfödd förmåga att utan skada klara av
perioder av låg eller upphävd näringstillförsel (fasta).
Detta var säkerligen en livsviktig förmåga i äldre
tider med mindre jämn tillgång på mat än vi har idag.
Att tom kunna utföra onormala fysiska prestationer under fasta har
de båda svenska fastemarscherna, 1954 och 1964, visat. (Edrén,
L., 1980). (För fullständig referenslista se boken Tallmogårdens
väg till Hälsa, av dr Karl-Otto Aly. Hälsokostrådets
förlag.)
Lämpliga
tillstånd: (Indikationer)
Obs, fastan är ingen bra bantningsmetod men kan
vara en god inledning till en genomgripande livsstilsförändring.
Vissa sjukdomstillstånd förbättras av fastebehandling t.ex.
högt blodtryck, vissa magtarmbesvär, astma, allergier, migränhuvudvärk,
eksem. Samråd med din läkare om eventuell fortsatt medicinering
under och efter fasta. Fasta får ofta inleda viktminskningsprogram
eller en kostomläggning. Dessutom används metoden bl.a. vid behandling
av reumatism, allergier, åldersdiabetes och högt blodtryck.
Fastan är också en metod för egenvård: många
fastar spontant vid akuta infektionssjukdomar, då kroppen behöver
mycket vätska, men i övrigt bör samla sina resurser till
infektionsbekämpningen och inte till matsmältningen. Vi nutidsmänniskor
i i-länderna har ett överflöd av mat, dryck och njutningsmedel.
Vi äter dessutom mindre fiberrik, mera fet och koncentrerad animalisk
kost än tidigare. Samtidigt har vi oftast stillasittande arbeten och
får mindre motion. En obalans uppstår mellan det vi äter
och det vi gör oss av med. Vi utsätts för stress, gifter
och miljöföroreningar som skadar vår hälsa. För
på detta sätt belastade människor kan fasta fungera som
en "storstädning" som gör att vi känner oss fräschare
och blir friskare. Genom att fasta kan vi bygga upp ett försvar mot
sjukdomar, stärka vår hälsa och må bättre. Fasta
är värdefull vid många mer eller mindre kroniska sjukdomstillstånd
som kännetecknas bl a av genomgripande för ändringar i bindvävens
vitalitet och funktionsduglighet, som vetenskapen ej för mår
att tolka tillfredsställande och som enligt tysk litteratur karaktäriseras
av "mesenkymblockad". Hit räknas reumatiska sjukdomar, de flesta hjärt-kärlsjukdomar,
högt blodtryck, fetma, oklara trötthetstillstånd, huvudvärk,
diabetes, allergier, astma, bronkit, en del magtarmsjukdomar, lever-gallsjukdomar,
vissa rygg- och ledsjukdomar samt hudåkommor
Indikationer för fastebehandling
Efter W. Ziimmermann, Phys. Med. u Rehab 4/72
-
övervikt
-
cirkulationssjukdomar
-
högt blodtryck
-
perifera genomblödningsrubbningar
-
blodkärlsinflammation (endangit)
-
arterioskleros
-
diabetes mellitus, sockersjuka typ II vuxendiabetes, (nyupptäckta
fall, rubbningar i kolhydratomsättningen och insulintoleransen), typ
III, vuxna diabetiker
-
mag-tarm-sjukdomar
-
magsår
-
gastrit
-
colit
-
dyspepsi
-
hjärtsjukdomar
-
hjärtfel
-
dekompenserad hjärtinsufficiens - hjärtsvikt
-
kranskärlsjukdomar etc.
-
Sjukdomar i andningsorganen
-
Degenerativa och inflammatoriska ledsjukdomar
-
polyartrit
-
rheumatoid artrit
-
artroser,
-
monartriter
-
Ryggsjukdomar
-
cervikalsyndrom
-
ryggskott
-
ischias
-
spondylos
-
diskdegeneration, sliten rygg
-
Gikt (hög urinsyrehalt i blodet)
-
Leversjukdomar (kroniska leversjukdomar)
-
hepatoser och hepatiter
-
toxiska hepatoser
-
Fasta som förberedande åtgärd före
operationer
-
vid övervikt,
-
högt blodtryck
-
diafragmabråck,
-
höftoperationer, åderbråcksoperationer
m m
-
gallsjukdomar
-
kolesterolstenar
-
bristande gallblåsefunktion
-
dyskinesi
-
besvär efter galloperation
-
postcholecystektomisyndrom
-
Hudsjukdomar
-
kronisk urticaria
-
neurodermit
-
psoriasis
-
kroniska eksem
-
olika dermatoser
-
hudförändringar vid ämnesomsättningssjukdomar
-
Njursjukdomar
-
urinsyrestenar
-
nefros
-
kronisk nefrit, men ej vid njursvikt med vätskebalansrubbningar,
t ex kaliumretention
-
Allmänt sjukdomsförebyggande
Övrigt - lätta infektioner, glaukom (grön
starr), lättare neuroser
Försiktighet
och förbud (kontraindikationer)
Friska människor kan fasta utan medver kan av läkare eller
fastespecialist. Vid en del sjukdomar och tillstånd bör en fasta
inte genomföras. För att utesluta eventuella sjukdoms tillstånd
som inte lämpar sig för fasta, är det önskvärt
att åtminstone förstagångs fastare och speciellt sjuka
genomgår en läkarundersökning före fastan.
-
cancer, elakartad i aktivt skede
-
tuberkulos
-
giftstruma
-
akuta svåra infektionssjukdomar
-
inkompenserade sjukdomar som hjärtinfarkt
-
Gravida kvinnor samt ej fullväxta barn skall inte fasta.
-
Vid amning
-
svår gikt (kräver mycket försiktig inledning)
-
bristsjukdomar
-
svårare lever- och njurskador
-
svår insulinbehandlad diabetes,
-
vissa svåra hjärtfel
-
höggradig avmagring och mentalsjukdomar
-
avancerade åldersförändringar, speciellt i hjärtat,
hjärnan och cirkulationen.
-
medfödda ämnesomsättningsrubbningar.
-
svår psykogen astma
-
inom ett halvår efter en infarkt
-
blödningsbenägenhet eller vid pågående antikoagulantiabehandling
(Fysiskt friska och vitala åldringar kan också fasta
efter läkarkontroll.)
Tänk på följande
1. Under hela fastetiden förlorar vi kalium genom
urinen. Kaliummängden kroppen sjunker sakta men detta innebär
ingen risk för friska individer som fastar kortare tid ån en
månad. Kaliumförlusten ersätts med kaliumrika safter från
rot- frukter, grönsaker och frukter. Ev kan man också tillföra
kaliumrika mineral koncentrat (t ex Basica eller Minalka).
2. Urinsyrehalten i blodet stiger under fastan. Detta
beror på att urinsyra nybildas och att upplagrad urinsyra mobiliseras
medan njurarnas utsöndringskapacitet för urinsyra tillfälligt
sjunker. För personer med gikt kan det innebära ökad risk
för giktanfall. De kan trots detta ha glädje av en fasta men
bör fasta under noggrann läkarkontroll. Den som fastar för
första gången på egen hand bör helst låta en
läkare göra en allmän hälsokontroll före fastan.
Fastans mekanismer
När mag-tarmkanalens energi- och näringsreserver
uttöms vid fastan, börjar kroppen utnyttja andra förråd
och en omfattande förändring i ämnesomsättningen sker:
Förändrad utsöndring av olika hormoner som har med ämnesomsättningen
att göra; allt mer fett används för energiproduktionen medan
utnyttjandet av glukos och protein minskar, vilket leder till att blodsockerhalten
minskar liksom vikten. Dessutom sjunker blodtrycket och pulsfrekvensen.
Olika fasteformer
Den vanligaste fasteformen är en saftfasta. Som
drycker används råsafter, örttéer och grönsaksavkok.
Det finns olika sorters fastor, varav en del snarare kan betecknas som
mycket reducerade dieter. Mer eller mindre vanliga fasteformer här
i landet är:
- Vattenfasta
- Bircher-Benners råkostfasta
- Endagsfasta
- Totalfasta en dag (inte ens vatten)
- Dr Alys risfasta
- Mjukfasta (förutom drycker även halvflytande
föda, exempelvis soppa)
- Alma Nissens fasta med vitlök och potatisavkok
Tider och tidpunkter
Fastans längd beror på praktiska möjligheter
och fettreserver. Lämplig fastetid 1 - 3 veckor. Om Du dricker näringsrika
fastedrycker skall Du i regel inte behöva tillföra extra vitaminer
och mineraler utom eventuellt ett kalkpreparat t.ex. Dolomitkalk 2 - 4
tabletter per dag. Fasta gärna under semestertid, stressa inte under
fastan. Det är lämpligast att genomföra en fasta under en
tid på året då det inte är alltför kallt (man
kan bli lite extra frusen) och i en lugn miljö, utan buller, stress,
matos etc.
Kroppen säger i allmänhet själv till när
det kan vara dags för en fastekur. Det kan vara något så
enkelt som att man känner sig "ur gängorna", är hängig,
överviktig, trött, lättirriterad och grinig, energikurvan
är i dalande - de flesta känner intuitivt på sig att det
måste göras något radikalt. En bilmotor måste då
och då gås igenom, "sotas" och renoveras. På samma sätt
är det med människokroppen, men här är det så
mycket viktigare. För oss blir fastan något av en "rekonditionering".
Datateknikern vet att man kan få ett trasslande datasystem att fungera
igen genom att stänga av systemet och sedan starta om igen. Fastan
fungerar på liknande sätt med människokroppen och speciellt
för immunsystemet kan man säga att man gör en "omstart".
Varje årstid utom den allra kallaste lämpar
sig för att fasta. Det är skönare att fasta når det
är lite varmare ute, eftersom man ibland kan känna sig frusen.
Våren och förhösten år lämpliga tider för
fastan. Våren, därför att man ofta känner sig trött
och hängig, och grönsakerna börjar bli fattiga på
vitaminer och mineraler. Hösten därför att den nya skörden
av grönsaker kommit och vi lätt kan göra färska råsafter
själva.
Man bör också se till att fastemiljön
är fin och inbjuder till motion och avkoppling. Att fasta innebär
ju att gå ner i varv, att slippa vardagsmiljön och -rutinen
i en fastevänlig omgivning. Semestern kan därför vara en
lämplig tidpunkt. Man kan fasta hemma eller borta på semestern.
Det är en klar fördel att fasta i lugn och harmoni i en avstressad
lantlig miljö.
Vissa människor föredrar att vara sysselsatta
under fastan och trivs utmärkt med fastan i vardagslivet. För
många är det lättast att fasta i grupp
Vad
händer under faste- perioden?
1:a fastedagen
Man tappar rikligt med vätska och salt under första
fastedagen och man har regel lite hungerkänslor. Man kan känna
sig något orolig och nedstämd. Det beror främst på
att blodsockret sjunker. Det kan motverkas genom att dricka örtte
med 1 tsk honung i eller ett glas druvsaft. Blodtrycket sjunker och man
går ner 1 vikt. Kroppen börjar förbruka fettvävnad.
Ofta uppträder huvudvärk, lätt illamående, hjärtklappning,
kanske lite yrsel och man kan känna sig frusen.
2-3:e fastedagen
Besvären från första dagen kan öka
under andra och tredje fastedagen. Många har dock inga problem alls
då. Hungerkänslorna börjar försvinna. Mot huvudvärk
och illamående kan ett lavemang och lite honungsvatten hjälpa.
Det är viktigt att tarmen töms ordentligt. Man kan ibland känna
en viss irritation. Det kan börja lukta illa ur munnen. Skölj
gärna munnen med pepparmynt- eller salviate. Var noga med hygienen.
Torrborstning och bastu rekommenderas. Vikten minskar, men mindre än
under det första dygnet. Hos överviktiga personer rör sig
viktförlusten per dag om ca 0,5 kg för män och 0,4 kg för
kvinnor. Denna viktminskningstakt brukar hålla i sig under ca 1-2
veckor.
4-7:e fastedagen
Nu börjar man må bättre, men man kan
bli lite glömsk och okoncentrerad. Från och med 4:e fastedagen
brukar de allra flesta besvären - hungerkänslor, huvudvärk,
trötthet, illamående, olust försvinna. Sömnbehovet
minskar. Blodtrycket fortsätter att sjunka. Man kan känna sig
lite mera frusen. Det är nu viktigt att motionera ordentligt genom
att promenera, jogga, cykla, gymnastisera, simma etc för att öka
"förbränningen" Vissa personer kan känna av gamla krämpor
- ledvärk, allergier, eksem o d - men det är ofarligt och sällan
något att oroa sig för. Från och med dag 6 börjar
blodsockerhalten att stiga igen och de flesta mår bra. Optimismen
och energin tilltar.
2:a fasteveckan
Den andra fasteveckan känns lättare för
de allra flesta. Fastan går av bara farten". Ibland år man
lite trött men oftast glad, och känner sig lätt och upprymd.
Nedbrytningen av fett fortsätter. När fettdepåerna minskar
har den fastande lättare för att frysa. Man bör därför
se till att hålla sig varm under fastan. Höga blod fetter och
kolesterolvården samt högt blodtryck normaliseras. Proteinnedbrytningen
minskar efter ca 10:e dagen. Framemot tionde dagen kan det kännas
lite tråkigt att fasta och man längtar efter att tugga på
något. Man slarvar lätt med vätsketillförseln och
bör kanske dricka mera, även om fastedryckerna kan kännas
lite enformiga.
Svårigheter och risker
Erfarenheten har visat att den som tål fastan sämst
i regel är i störst behov av den! Med andra ord. människor
som redan när de hoppar över endast en eller två måltider
får stora obehag i form av trötthet, olustkänslor, huvudvärk,
nervos oro, hetshunger och illamående, är så belastade
att deras bindväv griper första bästa tillfälle att
"stjälpa av" en del av upplagringarna till blodet för att kunna
utsöndra dem via njurarna. Sådana som verkligen behöver
fasta har ofta ovannämnda symtom, speciellt under fastans första
tre till fem dagar. Besvärens svårighetsgrad går vanligen
parallellt med fastebehovet. Besvären minskar dock snart när
det värsta är "undan städat", och oftast går fastan
lättare och lättare när man kommit över den första
fasteveckan. Då om inte förr brukar även hungerkänslorna
helt ha gett med sig. Vad som kan finnas kvar av besvär och biverkningar
är framför allt sömnbesvär en viss trötthet och
frusenhet. Kroppen brukar, på grund av det minskade mat smältningsarbetet,
klara sig med några timmars sömn mindre än normalt och
sömnen blir även mera ytlig. Den spar samma tillgången
på "bränsle" gör dess utom att kroppen måste hushålla
med en energireserverna, varför värmebildningen minskar och man
känner sig lite ruggig och frusen under fastan.
Nervösa människor kan ibland komma i obalans,
vilket stundom tvingar den fastande att avbryta fastan tidigare än
beräknat. Då blodtrycket alltid visar en fallande tendens kan
vissa s k ortostatiska besvär uppträd med bl. a. yrsel. Besvären
motarbetas genom gymnastik och ett något lugnare tempo än normalt.
Yerba mate te med honung kan höja blodtrycket något.
Även hjärtat kan börja kännas oroligt,
t.o.m. "skena" iväg. Då brukar en liten vilostund, kanske lite
honungsvatten ofta hjälpa fastaren att komma igen. Men om besvären
fortsätter kan det vara en vink om att det är dags att
avsluta fastan.
En halsinfektion eller ryggskott, som man för länge
sedan trott vara ur världen, kan ge sig tillkänna igen för
att sedan i bästa fall aldrig återkomma. Fasteläkarna har
ett intryck av att det här rör sig om kroppens försök
att under en tillfällig sjukdomsaktivering ta igen något som
inte hunnits med tidigare, då sjukdomen kanske kuvats med starka
symtomlindrande mediciner. Dessa läkekriser uppträder hos nästan
alla första gångsfastare mer eller mindre uttalat, och de kommer
i omvänd ordningsföljd i för hållande till hur motsvarande
sjukdomar passerat. De är ofarliga och kan lätt klaras av med
enkla åtgärder. Den som vill lära och veta mera om fasta,
kan läsa det mesta i den redan ganska rikliga fastelitteraturen, inkl
Hälsokostrådets skrifter om fasta. Det förnämligaste
och enda verkligt instruktiva sättet att lära sig mera om fastan
är givetvis att pröva den själv när ovan skisserade
förutsättningar är givna. Det stora fasteäventyret
kan inte göras rättvisa genom att beskrivas, det måste
upplevas. Att fasta är som att beträda ett nytt orört land,
att upptäcka vildmark!
Inledning av fastan
Inled fastan med att tömma magtarmkanalen, gärna
med hjälp av laxerande te (t.ex. Dr Richters te) eller med 2 matskedar
Glaubersalt i ett glas vatten. (Glaubersalt kan köpas på hälsokostaffär
eller apotek.) En vanlig rekommendation är att börja med att
bara äta frukt ett par dagar, varefter tarmen bör tömmas
ordentligt, t.ex. med hjälp av glaubersalt och tarmsköljning.
Under fastan skall rikligt med vätska drickas, ca 2-3 liter/dag. Fastan
skall också avbrytas långsamt - ärtsoppa och pannkakor
bör få vänta tills magen vant sig vid fast föda igen.
Det är lämpligt att trappa ned matintaget några dagar före
fastan. Ät gärna bara vegetarisk mat och mest råkost några
dagar före fastan och gärna bara frukt sista dagen före
fastans början.
Brytande av fastan
Efter fastans slut bör man trappa upp matintaget
sakta. Börja med grönsakssoppa, havregrynsgröt eller potatismos.
Även filmjölk eller mager yoghurt går bra i början
om man inte är mjölkallergiker. Någon färsk frukt
t.ex. ett äpple som tuggas väl går bra i början. Efter
hand upptrappning till lätta, fettsnåla grönsaksmåltider
och kokt potatis eller lättgröt. Vänta gärna med grovt
bröd, fett, ost och övrig animalisk föda (kött, fisk,
ägg) några dagar. Fortsätt helst med en välbalanserad
(lakto-)vegetabilisk kost. Vid inflammationssjukdomar är den naturliga
fortsättningen den glutenfria vegankosten.
Lämplig litteratur finns i hälsokosthandeln.
Observanda
Du bör vara fullt frisk innan Du börjar fasta
på egen hand. Om Du är osäker, gör en läkarkontroll
före fastan. Du bör vara välmotiverad och starta fastan
av egen fri vilja. Se sedan till att Du dricker rikligt med vätska,
minst 2,5 - 3 liter per dag, varav ca hälften bra dricksvatten.
Lämpliga fastedrycker: Olika örtteer, ev. sötade
med litet honung, utspädda grönsaksjuicer, gärna råsafter
av t.ex. tomat, selleri, gurka. Utspädda fruktjuicer / råsafter
- alla sorter. Grönsaksavkok, eventuellt tillredda med hjälp
av vegetabiliska buljongextrakt (från hälsokostaffären).
Linfröavkok: 2 - 3 matskedar hela linfrön kokas
upp med ca en liter vatten och får stå och dra under natten,
sila ifrån linfröna och använd linfröslemmet för
att späda ut juicernas eventuella negativa inverkan på magtarmslemhinnorna.
Försök att tömma tarmen varje dag, eventuellt med hjälp
av laxerande te eller lavemang. Kaffe och alkohol skall undvikas under
fastan.
Vanliga mediciner
Hur Du skall göra med eventuella mediciner får
Du komma överens om med Din behandlande läkare. I regel kan man
trappa ned en del mediciner t.ex. blodtrycksmedicin och smärtstillande
medel. När man inte äter verkar medicinen snabbare och effektivare
då den inte späds ut av mat.
Fysisk aktivitet
Minst lika viktig som dryckerna är den regelbundna
dagliga motionen under fastan. Gå i lugn takt minst några kilometer
varje dag. Gärna en till flera mil. Gå i väl ingångna
sköna skor, gärna joggingskor. Sköt om Dina fötter
väl med fotbad, hudolja och massage. Promenera eller vandra i mjuk
terräng, gärna på ensliga skogsstigar. Gör en vätske-
och vilopaus minst en gång varje timme eller när Du känner
behov av vila. Gör gärna också regelbunden gymnastik och
genomför andra motionsformer som cykling, längdskidåkning,
bollspel och simning. Syftet med den regelbundna motionen är att stimulera
fettförbränningen och motverka att protein (muskelmassa) bryts
ned under fastan.
Mental träning
Utnyttja fastetiden för att utveckla Din själ.
Gör gärna dagliga meditations- eller avslappningsövningar
och - varför inte - bönestunder. Passa på att lyssna till
utvecklande skön musik och musicera gärna själv. Och läs
god litteratur. Förbered Dig mentalt på fastan. Ordna det praktiskt
och bekvämt för Dig.
TALLMOGÅRDENS
FASTEPROGRAM
Fastan kan inledas med 2 - 3 dagar på enbart
frukt och grönsaker hemma eller på Tallmogården.
Drick mycket vatten. Minst 2 l per dag. Ingen fasta utan inledande
tarmtömning. Vid fastans påbörjande erhålls av
sjuksköterskan Linellatabletter. Tag 2 - 3 tabletter 2 ggr (kväll
och morgon) alt Glaubersalt, 1 - 2 msk löses i 2 glas ljummet
vatten. Gäster med diarrésjukdom och känslig mage
bör endast ta 1 stort glas linfröavkok. Morgon- 1 - 2 koppar
åkerfräkenté intas på rummet ur egen termos, som
påfylls kvällen före, dryck alt annat té efter ordination.
FRUKOST ½ glas fruktjuice (t ex aprikos, päron
och katrinplommon) spädes med ½ glas varmt vatten (alt
linfröavkok), 1 glas med linfröavkok och potatisvatten (1/3 linfrö
+ 2/3 pota- tisvatten) blandat. Gäster med diarrésjukdom eller
diabetes får istället ½ glas osötad blåbärssaft
utspätt med vatten.
Örtté Sällskapsté alt medicinalté
på ordination av läkare eller sjuksköterska.
LUNCH ½ glas morotssaft eller annan grönsakssaft
(t ex rödbetssaft, sellerisaft, surkålssaft) spädes med
½ glas vatten, 1 glas med linfröavkok och potatisvatten (1/3
linfrö + 2/3 potatisvatten) blandat.
Eftermiddagsdryck ½ glas fruktjuice + ½
glas varmt vatten. Örtté, sällskapsté alt medicinalté.
MIDDAG 2 koppar buljong. Buljongen finns svagt saltad
och osaltad.
Osaltad: speciellt viktigt för reumatiker
och gäster med högt blodtryck och njursjukdom, då salt
binder vätska i kroppen och belastar njurarna.
Kvällsté Sällskapsté alt sömnté,
kvällsté.
FYLL PÅ DIN TERMOS MED MORGONDRYCK: 1-2 koppar åkerfräken
(är urindrivande).
ÖVRIGT
Donat mineralvatten (speciellt för dem som har lågt
blodtryck och trög tarm). Örtté kan sötas med lite
honung (endast vid trötthet eller yrsel som kan bero på blodtrycks-
eller blodsockerfall) - gäller ej diabetiker och överviktiga.
Några tsk citronsaft förhöjer smaken på potatisvattnet.
Lite pressad vitlök och persilja kan tillsättas grönsakssafterna
eller buljongen. Vitlök är bra vid infektioner. OBS! Individuella
reaktioner. Mjölksyrade safter, spec. surkålssaft har god effekt
på tarmfloran och verkar lösande. Dryckerna skall ej kryddas
med salt, Tamari eller Herbamare. OBS! Gallsjuka tål ej rödbeta,
äpple, vissa fruktjuicer t ex körsbär. Gäster med tendens
till magkatarr har ofta svårt att tåla sura fruktjuicer. Rödbetssaft
ger ofta rödfärgad urin och avföring, samt kan ge upphov
till gasbildning. Pepparrot (1 knivudd), (påstås ha) cirkulationsbefrämjande
och antibiotisk effekt.
ALLMÄNT
Gäster som önskar gå ned i vikt bör
undvika honung. ”Ät” Dina drycker med sked. Drick vatten mellan målen.
Vårt vattenledningsvatten är av högsta kvalitet (Ej klorerat).
Ca 2½ - 3 l vätska bör man i regel konsumera under en
fastedag. Tag Clysmatic 1 - 2 ggr/dag, helst på morgonen. Motion
och vila i lämpliga proportioner under fastan. Lägg gärna
värmeflaskan på levertrakten efter måltiderna. Motionera
försiktigt i början av kuren, annars finns risk för träningsvärk
och andra biverkningar. Vila alltid efter fysisk ansträngning och
vattenbehandling. Genom att umgås med Dina faste-kamrater kan ni
stödja varandra, om det skulle kännas motigt i början av
fastekuren. Tänk positiva tankar! Har Du problem och besvär så
tala med sjuksköterskan.
FASTEREAKTIONER
Någon gång kan besvärande fastereaktioner
uppträda, speciellt hos dem som fastar för första gången.
Dessa biverkningar kan i regel lätt avhjälpas med vila, extra
vätska, honung i téet, promenader, extra Clysmatic, värmeflaska
över levern, frisk luft eller naturmedel.
Vanliga biverkningar är huvudvärk, illamående,
ibland kräkningar yrsel, sömnbesvär (sömnté)
nedstämdhet, trötthet (lågt blodsocker, - honung), retlighet,
muskelsmärtor, mensrubbningar, frysningar, hjärtklappning. Dessa
besvär går i regel över efter 3:e dagen, de är ett
tecken på att fastan är verksam. Kontakta sjuksköterskan
om Du har mera uttalade besvär.
TARMENS UTRENSNING
UNDER FASTAN
För att Din fasta skall ge bästa möjliga
resultat, är det viktigt att tarmen töms ordentligt, helst dagligen.
På Tallmogården tillhandahåller vi Clysmatic tarmsköljningsapparater.
Särskild Clysmaticinformation lämnas av sjuksköterskorna
och finns även skriftligt i informationspärmen på rummet.
LÖSANDE DRYCKER
1) Linfröavkok
2) Fikonspad
3) Katrinplommonspad
4) Surkålssaft
5) Donat mineralvatten
HUR MAN BRYTER FASTAN PÅ TALLMOGÅRDEN
En gyllene regel Ju längre Du har fastat desto längre
och försiktigare bör Du bryta fastan. Minst 3 dagar försiktig
utökning av kosten, men vill man vara riktigt noga med att följa
upp och bibehålla fasteresultatet bör det dröja lika många
dagar som man har fastat innan man börjar äta full portion.
Detta gäller speciellt bantare och sjuka personer.
DU KAN VÄLJA TILL VILKEN MÅLTID DU VILL BRYTA
FASTAN. Frukost, lunch eller middag.
Första dagen Den vanliga fastedrycken. Ett äpple
eventuellt rårivet, eller ett par blötlagda FRUKOST plommon
alt. potatisgröt.
Örtté
LUNCH Den vanliga fastedrycken. En medelstor potatis med
grön filmjölksås (finhackad persilja, nässla, sallad,
dill, fänkål, blekselleri i filmjölk).
Örtté + juice.
MIDDAG Den vanligaste fastedrycken. Soppa från dietbordet
eller ett glas fil eller sesamdryck.
Andra dagen Den vanliga fastedrycken, filmjölk eller
sesamdryck + en sked vetegroddar + några blötlagda plommon
eller ett äpple + malda linfrön.
LUNCH Den vanliga fastedrycken. Detsamma som första
dagens lunch med tillsats av kvark (Keso), och salladsblad (alt rivna
morötter eller Alfalfagroddar.
MIDDAG Den vanliga fastedrycken. Detsamma som lunchen
alt. första dagens middag + potatis.
Tredje dagen Ät detsamma som andra dagen med lite
ökade portioner. Tillsätt lite tomat, ALLA MÅLTIDER finrivna
morötter eller några andra milda grönsaker till huvudmåltiden
samt till frukosten blötlagda russin och malda linfrön.
Potatisgröten kan utbytas mot hirs- eller bovetegröt, men
söt mjölk bör fortfarande undvikas. Drick mellan målen.
Fjärde dagen Ät detsamma som tredje dagen och
öka ytterligare på portionerna något.
ALLA MÅLTIDER
Följande dagar Öka efter hand försiktigt
Dina portioner till det normala, men har Du lång- fastat så
var försiktig under rätt lång tid framöver och observera
vad som är sagt under rubriken: ”En gyllene regel”. Håll
saltfattig vegetarisk kost så länge som möjligt.
Har Du haft mag/tarmbesvär eller andra störningar, bör
Du vara försiktig med skarpa födoämnen (rå lök)
och starka kryddor. Lider Du av övervikt bör Du vara försiktig
även med fet mat och raffinerade kol- hydrater, t ex socker och vitt
mjöl. Även grovt hälsobröd och potatis bör ätas
med måtta. Håll Dig framför allt under Din tidigare konsumtion
i fråga om ”tomma kalorier”, men öka gärna konsumtionen
av råkost, vitamin- och mineralämnen. ÄT LÅNGSAMT!
Tugga väl och tugga, t u g g a, TUGGA. En oför- siktig måltid
under eller kort efter fastan kan försämra fasteresultatet och
leda till allvarliga biverkningar (I svåra fall tarmvred).
Tarmen behöver långsamt vänja sig vid fast föda.
Det brukar ta några dagar innan spontan avföring kommer igång.
Ta linfröavkok, katrinplommonspad och/eller blötlagda loppfrön
och linfrön.
Typiska reaktioner på råkost och fasta
Många fastare får huvudvärk, migrän,
beläggning på tungan och hungerkänslor, ibland
törst. Vid migrän bör den drabba de vistas i ett mörkt
rum, djupandas frisk luft, ev helfasta, vattenfasta någon dag och
dricka bitterte (t ex röllekate) eller citronsaft med vatten. Även
Salus migränte kan prövas vid huvudvärk. Man kan också
ta lavemang och heta fotbad Ibland besväras fastare av förstoppning,
gasbildning eller ljusgula avföringar. Vid magtarmbesvär försök
med citronvatten eller något beskt magte (t ex röllekate) eller
också te på kummin, fänkål, anis, pepparmynta och
kamomill (t ex Tallmogårdens magtarmte).
Vidare kan man pröva heta (eller kalla) kompresser
på mage, rygg och nacke allt efter behov och yttertemperatur. Massage
kan ge lindring. Försök gärna 2-3 ggr med 1 liters kamomill-lavemang,
alternativt Clysmatic-tarmsköljning Ibland förekommer kraftig
urinutsöndring upp till 3 liter i början av fastan under de första
2-3 dagarna. Ingen åtgärd
1
Vid nedstämdhet, retlighet, oro och affektutbrott är
lugnande, klargörande samtal och en kärleksfull och förtroende
ingivande atmosfär till stor hjälp. Milda s k rogivande teer,
t ex med valeriana (vändeört), melissa och humle eller mot svarande
naturmedel kan ges dessutom. Ibland får man avbryta fastan vid dessa
tillstånd.
Sömnrubbningar är inte ovanliga, ibland förekommer
ett ökat sömnbehov. Man kan försöka med något
sömnte (melissa, valeriana, kamomill, humle, havre) t ex Tallmogårdens
rogivande te eller naturmedel som Biostrath nr 8 (20 droppar till natten)
eller 1-3 tabl Stedotin (2-4 tab letter till natten) eller Valerina Natt,
honung ( i te), vadomslag, heta fotbad, av spänningsövningar
och självsuggestion.
Vid diffusa extremitets-muskel-och ledsmärtor, muskelkramper
och oro i benen - "restless legs"- ger vi gärna extra mineraler (Basica,
Dolomittabletter, Minalka ed) som bl a innehåller kalk och magnesium.
Även vadomslag och heta underbensbad kan försökas. Man kan
också pröva ett 30-40 min bad i ljummet eller hett vatten eller
en varm dusch som avslutas med kall dusch, eventuellt bastu.
Klimakteriebesvär kan tillfälligt öka
t.ex. blodvallningar, svettningar och hjärtklappning. Besvären
förbättras ofta spontant. Ibland ger vi vitamin E, B6 och "Frauengold"
(ett örtmedel från hälsokostaffärerna). Även
te på daggkåpa, rölleka åkerfräken, kamomill,
gåsört och (valeriana) kan prövas. Ibland lindrar heta
sittbad.
Övriga reaktioner vid fasta kan vara lätta
frysningar, kalla extremiteter, avdomning av fingrar och tår, tomhetskänsla,
trötthet vid minsta ansträngning, heta fotsulor och handflator.
Ibland svårigheter att svettas eller också kraftiga spontana
svettningsutbrott.
Dessa besvär behandlas bäst med värme
i olika former, t ex bastu, varmbad, varm dusch (helst med avslutande kall
dusch), torrborstning, solbad, solarium, växelvarma/kalla fot- och
handbad. Regelbundna korta uppvärmningar - gymnastik, korta joggingturer
eller promenader på morgonen och djupandning är också
bra.
Mjukfasta
- ett skonsamt alternativ till fasta
Den tidigare beskrivna normalfastan är en viktig
terapimetod vid Tallmogården. Av olika skäl passar dock inte
denna standardfasta för alla och då behövs det alternativ.
Vår erfarenhet och en undersökning (Öckerman 1984) har
visat att något modifierade fastor har med normalfastan fullt jämförbara
goda effekter
Många av de patienter som lider av någon
sjukdom som inte lämpar sig för normalfasta kan pröva på
den modifierade mjukfastan. Detsamma gäller personer med sjukdomar
som påverkas gynnsamt av fasta men där till exempel låg
vikt, nedsatt allmäntillstånd, dålig motivation och vissa
sjukdomar kan vara ett hinder för fasta.
Den mjukfasta som vi vanligen tillämpar på
Tallmogården skiljer sig från normalfastan som följer:
Patienten får följa alla gängse fasterutiner, dricka alla
vanliga fastedrycker men får dessutom vid varje "huvudmåltid",
dvs. frukost, lunch och middag, förtära 1,5-3 dl potatisgröt
eller dietsoppa (kokta lätt- smälta rotfrukter: potatis, morötter
och selleri samt gröna blad mixas med vätska utan salt) och eller
lättfil/kärnmjölk eller Sojagendryck. Dessa tillägg
ger ofta bättre mättnadskänsla, mindre viktförlust,
ett extra tillskott av bl a kalium och litet högvärdigt protein
(15-30 g mjölkprotein eller sojaprotein). 1 professor Öckermans
studie gavs ca l dl Vetediet (hälsokostvara) vid varje huvudmåltid
och hans resultat talar för att effekterna av hans vetedietberikade
saftfasta t o m skulle överträffa dem man får vid normalfasta
Tallmogårdens
mjukfasteprogram
Vid uppvaknandet: Morgondryck, källvatten
eller örtte med lite honung
Frukost: 1,5 dl fruktjuice utspädd med lika
mycket vatten eller linfröavkok eller potatisvatten.
1-2 glas (1,5-3 dl) lättfil eller kärnmjölk
alt linfröavkok eller potatisvatten dessutom 1 portion potatisgröt.
Som veganalternativ ges 1,5-3 dl Sojagen dryck i stället för
lättfil/kärnmjölk.
Lunch: 1,5 dl morotssaft eller annan grönsakssaft
utspädd med lika mängd vatten, alt linfröavkok eller potatisvatten.
1-2 glas lättfil/kärnmjölk/Sojagendryck och/eller en tallrik
potatisgröt eller dietsoppa.
Eftermiddagsdryck 1,5 dl fruktjuice, utspädd
som tidigare eller enbart 1-2 koppar (ca kl 14.30): örtte med
honung.
Middag: 1-2 glas (1,5-3 dl) dietsoppa (~ stället
för buljong) alt eller ev dessutom 1 portion potatisgröt alt
eller dessutom 1,5-3 dl lättfil eller kärnmjölk eller Sojagendryck.
Kvällste: Valfritt örtte med litet
honung.
Professor Per-Arne Öckermans mjukfasteprogram
Morgon: 2 dl vatten (helst källvatten)
Lunch: 1 dl Vetediet + 1 dl Plommi + 1 msk linfrö
Förmiddag: 2½ dl fastete
Lunch: 2 dl vatten (gärna källvatten)
1 dl Vetediet + 1 dl Guld-Ananas, 1 dl grönsakscocktail, 2½
dl vattendrivande te
Eftermiddag: 2½ dl fastete
Middag: 2 dl vatten (gärna källvatten)
5 dl buljong (5 dl vatten + ½ dl buljongtärning) 1 dl Vetediet
+ 1 dl "11 plus 11" + 1 msk linfrö
Kväll: 2½ dl vattendrivande te. Till
denna mjukfasta används Brankatos färdiga fastepaket för
mjukfasta.
Nyheter:
Konferens
i oktober 2000: “THERAPEUTIC FASTING AND NATURAL
NUTRITION
THERAPY” INTERNATIONAL CONFERENCE 7 – 8 OCTOBER, 2000
POLYANA (UKRAINE)
The
Russian fasting conference will be held in the 2nd half of May, probably
from 18.05.2001.
Duration:
3 days. 1st day - reports 2nd day - round table
3nd
day - visiting a fasting sanitarium at the Lake of Baikal.
Prof.
Kokosov of St. Petersburg, Chairman of the Organizing Committee,
says
the Russian circle of participants will be very representative.
För direkt förfrågan: Stanislaw Plawgo fasting@pam.szczecin.pl
Fastelänkar
BUCHINGER
THERAPEUTIC FASTING
FASTING CENTER INTERNATIONAL
The
Center for Conservative Therapy
|