) och infektion. Vid en infektion har olika sjukdomsframkallande mikroorganismer, bakterier, virus eller svampar trängt in i kroppen, där de förorsakar skador och en inflammation. Vid alla infektioner finns det minst två faktorer av betydelse, dels de angripande mikrobernas aggressivitet (virulens) och dels den angripna värdorganismens motståndskraft.

Konventionell behandling
Den konventionella behandlingen börjar oftast med febernedsättande medel, t ex magnecyl eller paracetamol (Alvedon mm) Vidare behandlas patienten med sängläge, vila, värme och vätska. Därutöver ges kemoterapi (antibiotika) ev också gammaglobulin och kortison. Denna behandling ger oftast snabb symtomfrihet och patienten blir vanligtvis snabbt återställd och arbetsför. Men behandlingen innebär också en större recidivrisk, dvs. en större risk för att sjukdomen kommer tillbaka och på sikt större risk för komplikationer. Om bakterier och toxiner (giftiga ämnesomsättningsprodukter från mikroorganismerna) går ut i blodet och kroppen inte har ett tillräckligt starkt försvar finns risk för t ex njur-, hjärt, och hjärnskador.
 Den konventionella behandlingen leder på sikt till nedsatt infektionsförsvar och sämre immunitet (motståndskraft), då den fråntar kroppen möjligheten att själv klara av en infektion och därvid träna immunförsvaret. Salicylika har visats sprida virus i organismen och vissa antibiotika hämmar granulocyternas (de vita blodkropparnas) rörelseförmåga. Detta innebär att magnecyl intagen för att hämma febern ökar risken för att virus sprider sig. Den gängse behandlingen vid t ex influensa innebär att influensavirus sprid i kroppen och därmed ökar skadorna. För att slippa obehagen av febern riskerar man en svårare virusinfektion. Ett genom antibiotikabehandling försvagat immunförsvar ökar risken för nya infektioner.

Biologisk infektionsbehandling

• Vila:

När kroppen är infekterad skall den vila. Kroppens egna resurser och reserver behövs för att klara av sjukdomen så snabbt som möjligt.
• Drick mycket - fasta:

Vid infektion och feber är det speciellt viktigt med vätskeförsörjningen. Drick därför mycket. Kroppen brukar själv säga ifrån och vid feber blir man också oftast törstig. En fasta brukar oftast ha positiva effekter på infektioner. Drick kroppstempererat (käll) vatten, utspädda fruktjuicer (C-vitamin) och örteer. Se till att tarmen fungerar, ta ev lavemang eller Clysmatic.
• Ät lite - om du inte fastar:

Ett sätt att underlätta kroppens eget försvar mot infektioner är att minska på kroppens matsmältningsarbete. Vill man äta bör det helst vara lättsmält råkost, sallader, frukt och surmjölk.
• Extra tillskott av C-vitamin:

Vid infektioner har kroppen ett ökat behov av C-vitamin. Tillför därför större mängd än vanligt. Ta gärna "naturligt" C-vitamin ( t ex Acerola) eller ät C-vitaminrika frukter och bär eller safter därav. Man kan ge 1-5-(15) g per dag, fördelade i små doser över hela dagen eller tills man drabbas av lös mage.
• Utnyttja febern:

Febern har viktiga funktioner i infektionsförsvaret, hög feber hämmar vissa bakteriers tillväxt och mobiliserar kroppens immunförsvar. Om patienten har frossbrytningar och fryser vid hög feber skall man tillföra värme (extra filtar, värmedyna, varma fotbad etc) trots febern.
Patienter som känner sig heta, är svettiga och har hög temperatur skall ha svalt i rummet och mycket frisk luft. De skall tvättas av med ljummet vatten eller få kalla, våta vadomslag för att leda bort överskottsvärme.
Man skall inte försöka pressa ner febern mer än nödvändigt. En feber på 38,5-39 grader är nyttig och hälsosam och tåls av de flesta människor. Men om patienten på grund av t ex hjärtfel inte tål en måttlig feber, får man givetvis ge febernedsättande preparat och antibiotika. För unga, i övrigt friska människor och de flesta äldre fungerar den här biologiska infektionsbehandlingen mycket bra. Den ger en långsammare läkning men ger bättre immunitet och minskad risk för  återfall, recidiv.
• Fysikalisk Terapi:

Avledande omslag, t ex vad- och halsomslag, lavemang, vila och sängläge rekommenderas. Inhalationer av eteriska oljor (t ex Oleum Basileum), frisk luft och heta fotbad kan också användas.
• Naturmedel/örter:
Echinacea (röd solhatt) finns i ren form som Echinaforce-droppar och dessutom i kombinationspreparat som Revitonil och Biokraft Forte. Se: Denna sida updateras inte längre och har fått en bättre adress under
• http://www.helhetsdoktorn.nu : Helhetsdoktorn .nu
• Örttéer: Fläderblomma, Skogsborgs te nr 14 B, lindblomste, islandslav, Ledins förkylningste.
• Te på åkerfräken, rölleka och kamomill. Vid tarminfektioner kan man dricka kamomillte och även röllekate.
• Pollenpreparatet Cernitol ökar infektionsförsvaret. Carmolis droppar och Oleum Basileum lindrar förkylningsbesvär.
• Vitlök, flera klyftor dagligen har en viss infektionshämmande verkan samt förebyggande effekt vid Borreliainfektion från fästingar, se nedan.

Referens, Tallmogårdens väg till hälsa, av dr Karl-Otto Aly. 

Professor Pekka Saikku, verksam vid National Public Health Institute i Oulu, Finland,
presenterade nya rön. Han undersöker sambandet mellan arterioskleros (åderförkalkning)
som kan leda till hjärtkärlsjukdomar - och en bakterie som kallas CHLAMYDIA PNEUMONIE.
Under de senaste 2-3 åren har liknande misstankar uppstått kring andra sjukdomar. En ännu
icke artbestämd bakterie som tillsvidare kallas nanobakterie pga det är så liten har upptäckts.
En koppling finns mellan nanobakterie och gallsten.

Andra sjukdomar som f n omvärderas är diabetes, ledgångsreumatism, Alzheimers sjukdom,
multipel skleros, inflammatoriska tarmsjukdomar och vasculiter, dvs inflammationer i fina
blodkärl - alla kan vara orsakade av mikroorganismer.
Professor Pekka Saikku relaterade till att hans landsman Olavi Kajander för 20 år sedan
framkastade misstanken att magsår kunde vara förorsakat av en bakterie, helicobacter pylori.
Man skrattade då åt honom. Idag är det ett vedertaget faktum och det finns en behandling baserad
på detta, nämligen medicinering med Losec kombinerad med antibiotika.